Efter knappa 1000 m upp, steg för steg i till synes oändliga trappor når vi toppen Guangming Ding i bergsmassivet Gula Bergen. Området ligger strax norr om Huangshan och är också ett världsarv, naturvarianten.

För 128 miljoner år sedan trängde vulkanisk granit in i området. Vid ett flertal tillfällen därefter har det också, pga kontinentaldriften, skett omfattande landhöjningar samt utsatts för sidokrafter i olika riktningar. Allt sedan dess har det ursprungliga mer lättvittrade berget eroderat ner och det är resterna av graniten som bildar de spektakulära topparna. 

Jag förmår varken med ord eller bild återge den vidunderliga känsla bergen förmedlar, men nedan några av de många bilder jag tar under två dagar.

Vandringen upp tar på både leder och muskler så det blev verkligen steg för steg med många pauser och ytterligare ett tillfälle för en selfie.

Det är inte helt enkelt att hålla jämna steg med den kinesiska varianten av sherpas, som bär upp förnödenheter till de små serviceställena runt vandringslederna, trots att de bär på mångdubbel börda.

Lönen, en yuan halvkilot och bambustaven på axeln balanserar runt hundra kilo enligt en av dem vi frågade. Två turer hinns med per dag vilket ger en dagslön på 400 yuan (ca 520 kr).

Efter en natt på hotellet uppe i bergen ringer väckarklockan klockan fem då jag tillsammans med ett hundratal kineser ska uppleva soluppgången. Tyvärr är det både för mycket moln vid horisonten och för många kineser  vid de bästa fotoplatserna så jag väljer att fota i motsatt riktning.

Vandringen ner, som egentligen går både upp och ner och går via Xihai canyon, känns mer riskfylld då vandringslederna bitvis bokstavligen klänger utanpå klippan. Inunder väntar avgrunden… 

Innan kabinbanan avverkar de sista hundratal höjdmetrarna ner till säker mark, tar jag en sista bild över det blå landskapet söder om Gula Bergen.