Jag har svårt för musiker som har ett för yvigt uttryck på scenen. Det är som om de själva inte tilltror kraften i musiken i sig utan måste förstärka den. På mig får det motsatt effekt och tar udden av den istället. Lang Lang är kanske det mest typiska exemplet på det. Med sitt visuella uttryck tycks han vilja förmedla hur berörd han är av musiken och kanske också av sitt eget spel. Ibland blir det nästan komiskt även om han mognat under senare år. En annan är georgiskan Khatia Buniatishvili, en av de starkast lysande stjärnorna på den nuvarande pianohimlen. På ett liknande sätt visar hon genom miner och ansiktsuttryck hur vackert hon tycker det är och verkar ytterst medveten om sig själv. Hon är inte lika extrem som Lang Lang dock. Som man är det också svårt att se förbi hur hon ibland exponerar sitt “gethus” (som en före detta kollega beskrev ett av de kvinnliga företrädena). Det tar tyvärr också bort en del av upplevelsen av musiken. Icke desto mindre är båda skickliga musiker även om jag föredrar Khatia Buniatishvili.
Det visuella är ändå verkligen inte betydelselöst och att uppleva en konsert live eller via video förstärker förstås upplevelsen. Buniatishvili’s sätt att hantera klaviaturen till exempel, är i mitt tycke mer naturligt vackert än Lang Langs mer spretiga, platta fingrar. Viktigast är dock att musikerna kännas autentiska.
Nedan har jag samlat några YT-videos med georgiskan.
- R. Schumann. Pianokonsert A-moll
- E. Grieg. Pianokonsert i A-moll
- F. Schubert. Impromptu no 3
- F. Liszt. Sonat B-moll
- R. Liszt. Ständchen
- S. Rachmaninov. Pianokonsert no 3
- F. Liszt. Ungersk rapsodi no 2 (där inte bara slutet utan hela stycket är en Cadenza ad Libitum)
- “Masterclass” om inledningen till Rachmaninovs andra pianokonsert
Notera: Klicka på Youtube-loggan för att se den direkt i Youtube.